Jump to content
Search In
  • More options...
Find results that contain...
Find results in...

Welcome to Redly

Redly is a friendly online community for leftists and progressives.

Sign up now to share news and updates on your timeline, join and create groups, write a blog, find upcoming events, and meet new friends.

Registration is free and just takes a few seconds.

Sign Up

Blogs

 

Klimatkrisen och Sveriges massarbetslöshet

Vi står inför en global klimatkris som kräver ofattbart stora investeringar för att vi ska kunna ställa om till ett mer hållbart samhälle som samtidigt klarar av påfrestningarna som kommer att komma av ett förändrat klimat. Samtidigt är arbetslösheten i Sverige fortfarande alldeles för stor, det finns alltså hundratusentals människor som saknar ett jobb. Enligt statistiska centralbyrån ligger arbetslösheten i Sverige idag på 8,5 procent - och fortsätter att stiga. Trots klimatförändringarna och alla varningar från forskarvärlden gör vi inga omfattande samhällsinvesteringar. Sverige är ett rikt land. Vi har råd att ställa om, och det blir billigare om vi börjar redan nu istället för att vänta tills vi är mitt uppe i krisen. Vi har länge haft vetskapen om vad som behöver göras. Och vi har verktygen som krävs. Vi har dessutom arbetskraften som kan åstadkomma detta nödvändiga arbete. Men på grund av att den politiska viljan saknas – och till viss del också en stark folkopinion – så sitter vi här med massarbetslöshet, helt oförberedda på klimatkrisen. Miljöpolitiska partier i Sverige och runtom i Europa och övriga världen pratar om att det behövs en ”new green deal”. Den nya gröna given är, precis som det låter, en idé som har sitt ursprung från det sociala och ekonomiska reformpaket som USA:s dåvarande president Franklin D. Roosevelt lanserade i kölvattnet av Wall Street-kraschen 1929 och den stora depressionen. En av de viktigaste delarna i reformpaketet var igångsättandet av offentliga arbeten. Alltså där staten satte igång olika arbeten. Staten började exempelvis bygga vägar, fabriker och dammar (man anställde även konstnärer och andra yrkesgrupper). Allt gjordes för att sätta folk i arbeten och på så sätt förbättra landets ekonomi och dess motståndskraft mot framtida (ekonomiska och mänskliga) katastrofer. Det har gjorts liknande samhällsinvesteringar i Sverige genom tiderna för att råda bukt på olika kriser. Från 1950-talet och framåt rådde det en akut bostadsbrist i Sverige. Lösningen blev det så kallade miljonprogrammet som lanserades 1965. Miljonprogrammet må vara kontroversiellt i dag. Men under en kort tid lyckades vi bygga en miljon bostäder samtidigt som bostadsstandarden för miljoner människor förbättrades. Sedan dess har investeringarna sinat och dessa miljonprogramsområden har idag blivit närmast isolerade bostadsområden som kännetecknas av ett stort utanförskap, hög arbetslöshet och stora sociala problem. Det har gjorts en hel del investeringar i dessa stadsdelar från nationellt håll. Stadsdelarna har, framförallt med hjälp av finansiering från Blomman- och Storstadssatsningen, sett flera sociala insatser och bebyggelseinriktade åtgärder för att öka sysselsättningsgraden, tryggheten och attraktionskraften i stadsdelarna. Man kan diskutera hur stora och effektiva de egentligen har varit. Men investeringar har gjorts, och några av dem har dessutom haft ett miljöfokus. Gårdsten, Hjällbo och Bergsjön är tre stadsdelar i Göteborg som har haft ett tämligen stort fokus på att skapa både en social och ekologisk hållbar utveckling. I Bergsjön, under Blommansatsningen, öppnades 1999 det numera nerlagda Agenda 21-kontoret. Avsikten var att kontoret skulle fungera som en fysisk mötesplats, främja en hållbar utveckling och samordna de trygghetsskapande insatserna i Bergsjön. I Gårdsten mellan 1998-2003 genomfördes projekt Solhusen som var omfattande ombyggnationer med ett speciellt fokus på energieffektiviseringar och förnybar energi. Solhus 1 ingick i Europakommissionens 17:e energiprogram ”Sun and Shine” och Solhus 2 i EU-projektet ”Regen-Link”. Exempelvis förseddes loftgångshusens tak med solfångare som nu förser kvarteren med varmvatten. På Gårdstensberget uppfördes 2009 ett vindkraftverk som förser närliggande Gårdstensbostäder med fastighetsel. I Hjällbo invigdes 2011 en av Sveriges största solcellsanläggningar. Anläggningen består av 347 solpaneler och förser de närliggande höghusen med fastighetsel. Allt detta gjordes för flera år sedan. Tänk bara vad som kan åstadkommas med dagens kunskap och teknik. Vi behöver rusta upp och energieffektivisera våra bostäder och se till att deras och vårat ekologiska fotavtryck blir så litet som möjligt. Vi behöver fabriker som massproducerar vindkraftverk, solpaneler, tågvagnar och mycket annat. Vi behöver bygga nya järnvägar där nya höghastighetståg kan transportera oss snabbt och billigt mellan storstäder, hem och arbetsplatser. Vi behöver bygga om så att våra samhällen, byggnader och infrastruktur klarar av ett nytt och tuffare väderklimat. Låt ingen säga att vi inte har råd eller att detta inte går att genomföra. Vi har kunskapen, vi har tekniken, vi har pengarna och vi har arbetskraften. Det enda som fattas är vilja. Så vad väntar vi egentligen på? Fotot visar ett miljonprogramsområde i Helsingborg, Sverige.

Simon

Simon

 

The mainstream media has failed to cover the US government shutdown

Al Jazeera America has published a good opinion piece by Dan Froomkin in which he discusses the failure of mainstream media to report on the shutdown of the US government. Froomkin argues that his fellow colleges have misled the public on the true cause of the shutdown and that US mainstream media has failed to hold the responsible parties accountable. "...journalists have been suckered into embracing "balance" and "neutrality" at all costs, and the consequences of their choice in an era of political extremism will only get worse and worse." I believe Froomkin is right when he argues that this is a failure for journalism and democracy. But it’s not just about the recent shutdown of the US government. The same reasoning can be applied to the climate change crisis, where the media keeps portraying it as a debate – even though the deniers have nothing but lies and misinformation to back up their claims with. Froomkin’s reasoning here can also be applied to the failure of Western media, in general, to combat the dangerous development of extreme right-wing parties in Europe. With that said, I do think that Froomkin puts too much blame and responsibilities on the individual journalist. After all, a journalist can only do so much. At the end of the day it’s the corporations that run today’s global news organizations that sets the agenda and decides how and which stories get reported (check out: The mass media and our environment).

Simon

Simon

 

Nödvändigheten av ett ekologiskt och hållbart jordbruk

Den här texten skrev jag redan 2010 på min gamla blogg, men jag tycker att den fortfarande är väldigt relevant och därför värd att även publicera här på Redly. På sistone har debatten angående det ekologiska lantbruket varit ganska hetlevrat. Skeptikerna till ekologisk mat hävdar exempelvis att man inte kan livnära en växande befolkning med ett ekologiskt jordbruk då man, som de hävdar, bara får hälften så stora skördar som från ett konventionellt jordbruk. Men enligt vetenskapen stämmer inte detta argument fullt ut. Det svenska centrumet för uthålligt lantbruk (CUL) anser att detta argument, som exempelvis Marit Paulsen förespråkar, är ”vilseledande” då det ”bortser från viktiga fakta”. Enligt en vetenskaplig studie från 2007 så skulle ett ekologiskt jordbruk bara ge 10% mindre skördar. Men studien visar också att man faktiskt skulle få en ökad skörd om man skulle övergå från ett konventionellt intensivjordbruk och istället börja med ekologiskt jordbruk i länder med ett tropiskt klimat. En 22 år lång undersökning från 2005 visar dessutom att ett ekologiskt jordbruk kan producera lika mycket majs och sojabönor som ett konventionellt jordbruk. Detta beror på att i ett ekologiskt jordbruk används inte konstgödsel eller bekämpningsmedel och på så sätt stärks jordens mullhalt, dess bärkraft, och den biologiska mångfalden ökar. Man kan alltså på så sätt minska jordens erosion och till och med få tillbaka förstörd jordbruksmark. Vi kommer helt enkelt kunna skapa mer mark att odla på vilket behövs för en växande befolkning. Och en ökad biologisk mångfald är något man verkligen ska sträva efter då det är en grundförutsättning för vårt jordbruk. Enligt studier så har ekojordbruk 30% fler djur och växtarter än ett konventionellt jordbruk. Ett annat argument för ekologiskt jordbruk är att ekobönder använder mindre fossila bränslen i sin produktion. Ekobönder släpper alltså ut mindre växthusgaser än vanliga bönder. Jag nämnde tidigare en undersökning från 2005 som visade att ett ekojordbruk kan producera lika mycket som ett konventionellt jordbruk. Och man lyckades också samtidigt uppnå en mindre vattenförbrukning och man använde hela 30% mindre energi i produktionen. Och detta är något som har stor betydelse med tanke på Peak Oil och klimathotet och gör de industriella jordbruken oerhört sårbara i framtiden. Det ekologiska jordbruket har dessutom mindre utsläpp av växtnäring (och förstås inga utsläpp av kemiska bekämpningsmedel). De konventionella intensivjordbruken i Sverige läcker idag ut 200,000 ton växtnäring, från importen och användandet av konstgödsel, och skapar syrebrist i våra sjöar och hav. Det som många också kanske glömmer att, eller inte vill, tänka på är köttindustrins roll i denna fråga. Tack vare de konventionella intensivjordbruken har köttindustrin kunnat växa explosionsartat. Hela 70% av det spannmål som världens jordbruk producerar går till att föda upp de djur som vi sedan äter upp. Förutom detta så kommer 25% av det foder som de svenska köttproducenterna importerar till sina djur från sojaodlingar som anlagts i skövlad regnskog i Brasilien. Globalt står boskapsuppfödningen för 16% av världens årliga utsläpp av metan. Metan är den andra starkaste växthusgasen efter koldioxid (Miller, 2007: 289). FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation har bedömt att direkta utsläpp från köttproduktionen står för cirka 18% av världens totala utsläpp av växthusgaser. Denna siffra kan jämföras med den så ofta i klimatsammanhang hårt kritiserade transportsektorn som globalt endast står för 13% av världens totala utsläpp av växthusgaser (BBC). Vid ekologisk köttproduktion äter djuren det foder som odlas på gården samtidigt som de hjälper till att skapa ett jordbruk i ekologisk balans. Köttindustrin är ett enormt moraliskt slöseri med vår mat. Något som måste ändras för att vi ska kunna föda en framtida växande befolkning. Argumenten FÖR ekologiskt jordbruk är alltså många och starka. Vill du hjälpa till att säkerställa vår matproduktion på lång sikt, bli oberoende av fossilt bränsle i jordbruket och bidra till en mer hållbar livsmedelsproduktion ska du välja ekologiskt nästa gång du handlar mat.

Simon

Simon

 

Things to regulate

Please note that this blog post is from 2012. I'm just testing to import older blog entries from Tumblr to my new blog here on Redly. Things to regulate according to GOP: Woman’s uterus? Yes! Dirty and climate killing greenhouse gas emissions from power stations? No! This picture holds a lot of truth considering the front-runners in the 2012 Republican primary and their depressing views on climate change and women’s rights. Rick Santorum, for example, is a climate change denier and has said that environmentalism is “a religion that’s being pushed on the American Public”. That statement is kind of ironic in light of his extremely religious and medieval-age ideas and views on birth controls, abortion and other women’s rights issues.

Simon

Simon

×

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. We use cookies and other tracking technologies to improve your browsing experience on our site, show personalized content, analyze site traffic, and understand where our audience is coming from. To find out more, please read our Privacy Policy. By choosing I Accept, you consent to our use of cookies and other tracking technologies.