Jump to content
Search In
  • More options...
Find results that contain...
Find results in...

Welcome to Redly

Redly is a friendly online community for leftists and progressives.

Sign up now to share news and updates on your timeline, join and create groups, write a blog, find upcoming events, and meet new friends.

Registration is free and just takes a few seconds.

Sign Up

Simon Says

Sign in to follow this  
  • entries
    25
  • comments
    4
  • views
    1,755

Var upplysningen verkligen central för utvecklingen av de moderna mänskliga rättigheterna?

Simon

353 views

Föreställningen om att man kan klassificera och dela in människor i olika raser utifrån deras fysiskt observerbara skillnader, vanligtvis deras hudfärg, uppstod inte förrän under 1700-talet. Det var upplysningens vetenskapliga och sekulära tankemodeller under denna tidsperiod som skapade förutsättningar för en modern rasism med fokus på en fysisk klassificering att växa fram och som gjorde det möjligt att tillskriva eller förneka vissa grupper rättigheter och medborgarskap utifrån diverse vetenskapliga förklaringsmodeller.

Istället för religiösa förklaringar som grundade sig i bibeln så började man under upplysningen att söka efter mer förnuftiga och vetenskapliga tolkningar. Flera antropologer och naturforskare började därför se människor som en klassificerbar del av djurlivet och avvisade följaktligen den mer biblisk synvinkeln att alla var Guds barn. På så sätt hjälpte forskarna framväxten av en sekulär och vetenskapligt grundad rasism. Vår svenska naturforskare Carl von Linné delade exempelvis in människor i olika varieteter och tilldelade människorna intellektuella och moraliska egenskaper. Bland annat beskrevs européer som ”skarpsinniga” och ”uppfinningsrika” medan afrikaner sågs som ”lata” och slarviga”. Flera forskare argumenterade att afrikaner borde bli degraderade från människor till någon slags säregen art som var nära besläktad med apor. Detta tankesätt visar hur man förvägrade alla icke-européer ett fullt människovärde. Johann Friedrich Blumenbach och Georges Louis Leclerc du Buffon visar att en stor del av upplysningens antropologer och naturforskare ändå ansåg att mänskligheten hade ett gemensamt ursprung när de avvisade tanken att afrikaner stod närmare apor än människor och istället argumenterade att de fysiska skillnaderna, exempelvis hudfärgen, berodde på en miljö- och klimatpåverkan. Men detta hindrade inte dem från att rangordna mänskligheten och tilldela människor olika intellektuella egenskaper. Den här kategoriseringen skedde utifrån estetiska förklaringssätt. Människans fysiska skönhet kunde sättas i relation till dess påstådda intelligensnivå. Ljusfärgade människor ansågs överlägsna, i både intelligens och skönhet, mot de mer mörkfärgade människorna som ansågs vara ”fula” och som bäst ”halvciviliserade”. Här är Voltaire ett intressant exempel på dubbelnaturen inom upplysningens rationalism. Likt andra under upplysningen så avvisade även Voltaire den bibeltrogna tolkningen av människans ursprung och menade istället att människan kunde delas upp i skilda arter med olika inneboende egenskaper. Men samtidigt som Voltaire skrev hånfulla och nedlåtande texter om afrikaner och judar så var han även kritisk mot slavhandeln, och försvarade medborgerliga fri- och rättigheter och religiös tolerans.

Dessa föreställningar och klassificeringar av befolkningsgrupper användes sedan som en anledning att utesluta afrikaner och andra icke-europeiska folk från att delta i samhällslivet. Förstärkta av dessa vetenskapliga argument, att människor var distinkta och ojämlika, hävdade många att européerna var kulturellt och rasligt överlägsna och att världens alla befolkningar representerade olika stadier av civilisationer – med Europa i den absoluta toppen. Dessa teorier användes även för att rättfärdiga kolonialismen utifrån föreställningen att Europa hade ett imperialistiskt civilisationsuppdrag[4], där civiliserade nationer hade i uppgift att vägledande de mer ociviliserade och primitiva folken som var alltför oförmögna att styra sig själva.

Upplysningens nya tankemodeller användes inte bara för att förneka utomstående och icke-européers rättigheter. Fysiska och mentala skillnader mellan kvinnor och män diskuterades och debatterades lika frenetiskt som frågor om politisk delaktighet, likhet inför lagen och andra medborgerliga fri- och rättighetsfrågor under upplysningen.  

Tanken om förnuftet idealiserades och sågs som den främsta mänskliga egenskapen under upplysningstiden. Att inneha denna egenskap blev en förutsättning för att kunna göra anspråk på juridiska och politiska rättigheter. Resonemanget byggde på att förnuftet var starkt sammankopplat med manligheten, medan kvinnorna, i likhet med de primitiva människorna utanför Europa, bedömdes sakna det inneboende förnuftet. På så sätt kopplades den vita manligheten till medborgarskap och rättigheter. Flera filosofer menade att kvinnor och män hade fullständigt motsatta egenskaper och att kvinnor saknade ett ”etiskt sinne” och förnuft. Medan kvinnorna ansågs ha en passiv sexualitet så associerades mannens starka sexuella drivkraft med strävandet efter frihet, självbestämmande och självständighet. Dessa argument låg sedan till grund för diverse äktenskapslagar som gav mannen rätt att bestämma över kvinnan, samt vägran att ge politiska rättigheter och fullt medborgarskap till kvinnor. Nya politiska terminologier som betonade en manlig, offentlig och politiska sfär som stod i stark kontrast mot den kvinnliga privata sfären uppstod exempelvis under upplysningen.

Flera bedömare menar att den tidiga fasen av franska revolutionen gav kvinnor optimism och förhoppning om att deras exkludering från den politiska arenan skulle komma till ett slut. Men likt slavhandeln så fick kvinnornas kamp för att bli erkända som aktiva medborgare med utökade politiska rättigheter ett abrupt slut när Napoleon kom till makten och bland annat introducerade den napoleonska civilrätten där kvinnor omyndighetsförklarades och helt underordnades sina makar.

Vi har alltså kunnat se hur normer som rättfärdigar kolonialism, förnekar och exkluderar både kvinnor och icke-européer från medborgarskap och rättigheter har vuxit fram från upplysningen och den vridna synen som fanns på vetenskap och förnuft under denna tidsperiod. Nya tankemodeller och vetenskapliga argument tillämpades på de människor och folkgrupper som man ansåg var oförmögna eller ovärdiga att få ta del av grundläggande fri- och rättigheter. Det är dock värt att notera att det här blogginlägget huvudsakligen har uppmärksammat de negativa aspekterna av upplysningen. Det är ju så att upplysningen också bidrog till att så ett frö till den moderna feminismen och till idén om alla människors lika värde som senare kunde användas för att ifrågasätta den omänskliga och orättvisa behandlingen av svarta, judar och andra minoriteter.

---

Läs gärna mina andra blogginlägg om mänskliga rättigheter:


0 Comments


Recommended Comments

There are no comments to display.

Join the conversation

You can post now and register later. If you have an account, sign in now to post with your account.

Guest
Add a comment...

×   Pasted as rich text.   Restore formatting

  Only 75 emoji are allowed.

×   Your link has been automatically embedded.   Display as a link instead

×   Your previous content has been restored.   Clear editor

×   You cannot paste images directly. Upload or insert images from URL.

×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. We use cookies and other tracking technologies to improve your browsing experience on our site, show personalized content, analyze site traffic, and understand where our audience is coming from. To find out more, please read our Privacy Policy. By choosing I Accept, you consent to our use of cookies and other tracking technologies.