Jump to content
Search In
  • More options...
Find results that contain...
Find results in...

Welcome to Redly

Redly is a friendly online community for leftists and progressives.

Sign up now to share news and updates on your timeline, join and create groups, write a blog, find upcoming events, and meet new friends.

Don't be a lurker, registration is free and just takes a few seconds.

Sign Up

Search the Community

Showing results for tags 'demokrati'.



More search options

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Support Forums
    • Help and Support
    • Feedback
  • Climate Change's Climate Change Discussions
  • Renewable Energy's News and Discussions
  • No Nuclear Power's News and Discussions
  • Jeremy Corbyn's News and Discussions
  • Environment's News and Discussions
  • Europe's News and Discussions
  • Gaming's Gaming Discussions
  • Drama News's Recent Drama
  • World News's News
  • Music's Topics
  • Movies's Topics
  • Shareable Quotes's Topics
  • US News and Politics's US News and Politics Discussion
  • Books's Topics
  • Chat Club's Discussions
  • Late Stage Capitalism's Topics
  • Technology's Topics

Categories

  • Get started
  • Tips and tricks
  • Frequently Asked Questions

Blogs

There are no results to display.

There are no results to display.


Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Joined

  • Start

    End


Group


Relationship

Found 1 result

  1. Det finns en rad olika demokratiindex som mäter och rangordnar tillståndet för demokratin runtom i världen. Vanligtvis ges de ut i årliga rapporter där demokratiutvecklingen hos världens nationer och regioner analyseras och sammanställs. Dessa demokratiindex är konstruerade på olika sätt och mäter och värderar därmed även demokrati annorlunda. Som statsvetare är det därför viktigt att man förstår hur de är uppbyggda och vad det är som de mäter och värderar. Freedom House En av de mer kända – och kritiserade – av dessa demokratiindex är, Freedom in the World, av den USA-baserade organisationen Freedom House som forskar om, mäter och rangordnar nationers prestationer när det kommer till demokrati, politiska och medborgerliga friheter och mänskliga rättigheter. Det är också det demokratiindex som jag kommer att fokusera mest på i det här blogginlägget. Sedan 1972 har organisationen publicerat en årlig rapport som mäter graden av demokrati och frihet i nationer runtom i världen. Freedom House klassar och rangordnar nationer genom att bedöma och värdera resultatet från två huvudkategorier där en rad civila och politiska rättigheter ingår. Dessa två huvudkategorier är ”politiska rättigheter” och ”civila rättigheter” och klassificeringen sker på en skala från 1 till 7. Tillskillnad från andra demokratiindex så är det här de lägre värdena som utgör en högre grad av demokrati och frihet. De civila och politiska rättigheter som Freedom House mäter kan kopplas till sju olika huvudämnen som innefattar en rad olika närliggande ämnen: Valprocess Politisk pluralism och deltagande Regeringen och statens funktion Associerings- och organisatoriska rättigheter Rättsstatsprincipen Personlig autonomi och enskilda rättigheter Freedom House kontrollerar exempelvis hur valprocessen i ett land ser ut, om den verkställande och lagstiftande makten väljs i fria och öppna val. De tittar också på det politiska deltagandet och om det exempelvis finns ett fungerande partisystem och om minoriteter har rösträtt. Regeringens funktion och välmående undersöks genom att man granskar om det finns en utbredd korruption, tillräckligt med insyn i den lagstiftande maktens arbete, och liknande. Freedom House undersöker också ifall medborgare har rätt och frihet att uttrycka sig och tro genom att granska landets nivåer av religionsfrihet och yttrandefrihet. Man kollar också olika organisatoriska rättigheter och ifall medborgare är fria att organisera sig i olika medborgargrupper och fackföreningar. Hur landet lever upp till rättsstatsprincipen granskas också genom att undersöka om alla medborgare är lika inför lagen och ifall rättsväsendet är oberoende från den verkställande makten. Freedom House undersöker även mer personliga och enskilda rättigheter, såsom fri rörlighet och äganderätt. Länderna får sedan poäng tilldelade sig beroende på om de når upp till dessa krav på politiska och civila rättigheter som Freedom House har i sitt demokratiindex. Utifrån dessa poäng så tilldelas respektive land sedan en av tre klassificeringar: ”fri”, ”delvis fri”, eller ”inte fri”. Det har uttryckts kritik mot att ländernas klassificeringar inte grundar sig på tydligt definierade attribut och att det därmed har varit svårt att urskilja varför ett land har fått en viss klassificering och inte en annan. Men sedan 2014 har checklistan som Freedom House använder sig av för att klassificera länderna blivit alltmer detaljerad och strukturerad i de årliga rapporterna. Numera listar Freedom House sin checklista och de underkategorier och ämnen som organisationen granskar under de sju huvudämnena – man kan också se hur många poäng som landet samlar ihop under respektive punkt. När det kommer till de politiska rättigheter som Freedom House inkluderar och granskar i sina årliga rapporter så kan man säga att de är nära kopplade till bestämda definitioner av demokrati och att de attribut som undersöks är relevanta för hur en modern representativ demokrati definieras inom statsvetenskapen. Likt Freedom House så betonar ju även den liberala demokratin också minoriteters rättigheter, rättsstatsprincipen och personliga friheter. Däremot så är de attribut av civila rättigheter som Freedom House använder en betydligt ”tjockare” definition av demokrati. Till stor del beror detta på att Freedom House i sin analys inkluderar attribut såsom frihet från krig, äganderätt, socioekonomiska rättigheter och frihet från socioekonomiska ojämlikheter. Det är uppenbart att Freedom House använder en maximal och väldigt liberal begreppsbild av demokrati. För statsvetare och andra forskare så finns demokratidata från Freedom House tillgängligt från 1972 och framåt. Metodologin som Freedom House använder sig av har under dessa år inte ändrats så avsevärt, den största skillnaden kom efter 1989 då rapporterna började att sammanställas av en hel undersökningsgrupp och en ordentlig metodologi och checklista togs fram. Om man ämnar jämföra demokratiutvecklingen i ett eller flera länder över en viss tid så lämpar det sig att använda ett demokratiindex såsom Freedom House. Kritik mot Freedom House Innan jag går vidare till övriga demokratiindex så är det värt att lite kort ta upp den kritik som har framförts under åren mot Freedom House och dess demokratiindex. Detta då denna kritik är viktig att ha i beaktande när man använder Freedom House i sin egna forskning. Jag har redan nämnt kritiken mot att deras klassificering skulle vara svår att tyda och därmed även göra det svårt att objektivt jämföra länder för länder. Men det finns också kritik mot att Freedom House har för nära kopplingar till den amerikanska regeringen. Kritiken handlar dels om att en stor del av organisationens intäkter kommer direkt från amerikanska statsbidrag, 2008 så bestod exempelvis hela 66 procent av intäkterna till Freedom House av statsbidrag från den amerikanska staten. Den andra aspekten av den här kritiken är att en stor del av den verkställande och administrativa staben hos Freedom House tidigare har arbetat för USA:s regering eller NGO:s som implementerar amerikanskt demokratibistånd. Sedan 2015 har numera alla tidigare arbetat för den amerikanska regeringen eller NGO:s som är nära kopplade till den amerikanska regeringens demokratibistånd. Kritikerna menar att på grund av de här ekonomiska och politiska banden till den amerikanska regeringen så är demokratiindexet från Freedom House partiskt i sina slutsatser och att det gynnar länder som har särskilda eller nära band till USA. Exempelvis pekar man på hur Freedom House klassificerade främst latinamerikanska länder under slutet av 1900-talet mer gynnsamt om de var allierade med USA än om de styrdes av vänsterorienterade regeringar. Forskning kring detta har visat att det finns mer konsekvent bevis för att klassificeringen från Freedom House var mer partisk under 1970 och 1980-talet, men att partiskheten minskade när metodologin som Freedom House använde sig av blev alltmer professionell från 1990-talet och framåt. Democracy Intelligence Unit Democracy Index är ett demokratiindex som sammanställs årligen av Economist Intelligence Unit (EIU), och precis som namnet antyder så är den kopplad till den brittiska tidskriften The Economist. Likt Freedom House så bygger även Economist Intelligence Unit (EIU) sina årliga demokratirapporter på en rad olika kategorier kopplade till demokrati, mänskliga rättigheter och politiska och medborgerliga friheter. EIU bygger sitt demokratiindex, även kallat Economist Democracy Index, på fem huvudkategorier: Valprocess och politisk pluralism i landet, medborgerliga fri- och rättigheter, regeringens funktion, politiskt deltagande och landets politiska kultur. Varje land poängsätts sedan beroende på hur de presterar inom dessa olika kategorier, själva poängindelningen går från sämst (0 poäng) till bäst (10 poäng). Beroende på hur poängsättningen gick så får varje land sedan en klassificering av fyra möjliga: ”full demokrati”, ”bristfällig demokrati”, ”hybridregim”, eller ”auktoritär regim”. För att räknas som en fullvärdig demokrati behöver ett land uppnå mellan 8 till 10 poäng. Bristfälliga demokratier är alla länder som får mellan 7 till 6 poäng. Hybridregimer är 5 till 4 poäng, och auktoritära regimer hamnar mellan 3 till 0 poäng. Democracy Index använder sig av en ”tjockare” definition av demokrati som sträcker sig längre än till enbart politiska och civila rättigheter, och omfattar även attribut såsom jämlikhet, kvalitén på den politiska beslutsprocessen, den politiska kulturen samt omfattningen och kvalitén på det politiska deltagandet i landet. Jämförelsevis så är kriterierna för en representativ demokrati inte lika krävande hos Freedom House, exempelvis så klassificerar Freedom House fler nationer som representativa demokratier än vad de klassificerar som ”fria” nationer. Freedom House använder sig alltså av en ”tunnare” definition av demokrati medan deras definition av medborgerliga fri- och rättigheter är betydligt ”tjockare”. Democracy Index inkluderar fler attribut och är alltså ett bredare mått på demokrati än Freedom House. Samtidigt innehåller inte Democracy Index andra, ännu ”tjockare” aspekter och definitioner av demokrati, såsom nivåer av ekonomiskt och socialt välbefinnande. Democracy Index har historiskt sett också gett vissa länder, såsom Ryssland och Kazakstan, ett bättre demokratibetyg än Freedom House då de har presterarat relativt bra när det kommer till politiskt deltagande. Denna ”tjockare” definition av demokrati är också en av anledningarna till att USA, för första gången någonsin, degraderades från en fullständig demokrati ner till en bristfällig demokrati under 2017 i EIU:s demokratiindex. Bertelmans Transformation Index Bertelmans Transformation Index (BTI) av den tyska stiftelsen Bertelsmann Stiftung är ett annat demokratiindex. Tillskillnad från Freedom House och EIU så analyserar och bedömer Bertelmans Transformation Index (BTI) inte alla världens länder, istället granskar demokratiindexet enbart den demokratiska utvecklingen i cirka 129 utvecklingsländer och övergångsländer. BTI har alltså ingen data på västerländska länder i exempelvis Europa eller Nordamerika då dessa inte befinner sig i någon konsolideringsfas. Trots denna begränsning så är BTI mer sofistikerad och omfattande än Freedom House och dess demokratiindex Freedom in the world. Förutom att mäta demokrati i sin Political transformation-index så analyserar BTI även ekonomisk förändring och det politiska ledarskapet till demokrati och en marknadsekonomi. BTI granskar alltså även effektiviteten av ländernas politiska förvaltning och marknadsekonomi och dess index innehåller flera olika kriterier relaterat till detta. Förutom de mer grundläggande definitionerna av demokrati och medborgerliga fri- och rättigheter så inkluderar BTI även andra attribut såsom ekonomisk hållbarhet, privat äganderätt, marknadskonkurrens, internationell handel, valuta och prisstabilitet, och så vidare. BTI utgår alltså från en ”tjockare” definition av demokrati i sina analyser. BTI bygger sitt demokratiindex på fem huvudkategorier där de (1) granskar statens utformning och integrering, (2) politisk delaktighet, (3) rättsstaten, (4) hur stabila de demokratiska institutionerna är, och (5) politisk och social integration. Under varje huvudkategori ingår det flera olika attribut som BTI analyserar och poängsätter varje land utifrån, själva poängindelningen sker mellan 1 (sämst) och 10 (bäst). Utifrån poängsammanställningen får sedan varje land en av fem möjliga klassificeringar: ”Konsoliderad demokrati”, ”defekt demokrati”, ”mycket defekt demokrati”, ”moderat autokrati” eller ”hårdför autokrati”. Men länder räknas inte som demokratier bara för att de nåt en viss poängsumma, detta då BTI kräver att länder måste uppnå minst sju grundkriterier innan de kan berättigas en demokratiklassificering, dessa behandlar: Fria och rättvisa val, effektiv styrelseförmåga, organisatoriska friheter, yttrandefrihet, konstitutionell maktdelning, medborgerliga rättigheter, och det statliga våldsmonopolet och en fungerande offentlig administration. En nackdel med BTI, jämfört med andra demokratiindex såsom Freedom House och EIU, är att BTI inte omfattar alla världens länder och att dess demokratiindex därför kan kritiseras som icke-representativt. Men samtidigt möjliggör denna uppdelning, mellan konsoliderade demokratier och utvecklingsländer/övergångsländer, en bredare förståelse och djupare analys då fokus enbart hamnar i den sistnämnda gruppen. Polity Polity är ett demokratiindex från USA, men tillskillnad från Freedom House så har det inte några märkbara kopplingar till den amerikanska regeringen. Ytterligare skillnader är att Polity använder en ”tunnare” definition av demokrati i sitt index. Cirka 167 länder ingår i Politys demokratiindex och dess data sträcker säg längre bakåt i tiden än andra demokratiindex, från 1800-talet fram till 2017. Polity uppdateras inte längre årligen, den senaste rapporten släppes 2017 och innan dess så har man lanserat en rapport 2014, 2011, 2009, 2008 samt 2007. Polity drar slutsatser om ett lands demokratiska utveckling genom att analysera och ett antal kategorier och demokratiattribut. Till exempel så utvärderas de myndigheter och politiska institutioner som finns i landet. Demokratiindexet undersöker också den politiska delaktigheten, att domstolsväsendet och den lagstiftande makten står sig oberoende, att den verkställande makten väljs genom öppna och fria val, och innehåller flera traditionella definitioner av demokrati, såsom pressfrihet. Likt övriga demokratiindex så klassificeras länder utifrån ett poängsystem som sträcker sig från -10 till +10. Ett land klassificeras sedan utifrån fem regimtyper: fullständig demokrati, demokrati, öppen anokrati, sluten anokrati, och autokrati. Ett land klassificeras som en autokrati om den får mellan -10 till -6 poäng, och den räknas som en anokrati från -5 till 5 poäng. En nation måste få 6 till 10 poäng för att räknas som en fullvärdig demokrati enligt klassificeringssystemet som Polity använder. Demokratiindex i vetenskapliga sammanhang Att använda demokratiindex i sin forskning är användbart, framförallt för att jämföra den demokratiska utvecklingen över tid och mellan länder och regioner. De hjälper en att svara på frågor om demokratins tillstånd och konsekvenser och kan belysa mer underliggande orsaker och verkan för att på så sätt ge oss en större förståelse för de demokratiska processer som finns inom olika politiska system. Men då de använder olika definitioner och attribut av demokrati är det viktigt att man i sin egen forskning på ett tydligt sätt definierar vad man menar med demokrati och förklarar varför man inkluderar vissa egenskaper men väljer bort andra möjliga egenskaper. Man måste också se till så att ens egna definition av demokrati överensstämmer med det demokratiindex som man refererar till och att det faktiskt mäter de egenskaper och kriterier som man har satt upp. Det är alltså viktigt att man säkerställer så att resultatet från ett demokratiindex faktiskt mäter det man avser mäta och inte innehåller närliggande, men ovidkommande, attribut som kan påverka resultatet. En ”tunn” definition av demokrati kan skapa mindre subjektiva tolkningar av demokrati, men de kan också resultera i att man missar viktiga förutsättningar, egenskaper och aspekter av demokrati som kan hjälpa till att klarlägga ens problemformulering. Det är också användbart om ett demokratiindex har flera olika klassificeringstyper då dessa kan hjälpa att skapa en mer nyanserad bild av demokratiutvecklingen. Däremot kan färre klassificeringar, såsom de tre som Freedom House använder, göra det lättare för gemene man att se och förstå demokratins status och utveckling, därav kan också dess stora popularitet över andra demokratiindex kanske förklaras. Men som vi också kan se med exemplet Freedom House så är det även viktigt att man tar i beaktning eventuell kritik och partiskhet som kan finnas mot och inom det demokratiindex man väljer att använda i sin forskning.
×

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. We use cookies and other tracking technologies to improve your browsing experience on our site, show personalized content, analyze site traffic, and understand where our audience is coming from. To find out more, please read our Privacy Policy. By choosing I Accept, you consent to our use of cookies and other tracking technologies.