Jump to content
Search In
  • More options...
Find results that contain...
Find results in...

Welcome to Redly

Redly is a friendly online community for leftists and progressives.

Sign up now to share news and updates on your timeline, join and create groups, write a blog, find upcoming events, and meet new friends.

Registration is free and just takes a few seconds.

Sign Up

Search the Community

Showing results for tags 'usa'.



More search options

  • Search By Tags

    Type tags separated by commas.
  • Search By Author

Content Type


Forums

  • Support Forums
    • Help and Support
    • Feedback
  • Climate Change's Climate Change Discussions
  • Renewable Energy's News and Discussions
  • No Nuclear Power's News and Discussions
  • Jeremy Corbyn's News and Discussions
  • Environment's News and Discussions
  • Europe's News and Discussions
  • Gaming's Gaming Discussions
  • Drama News's Recent Drama
  • World News's News
  • Music's Topics
  • Movies's Topics
  • Shareable Quotes's Topics
  • US News and Politics's US News and Politics Discussion
  • Books's Topics
  • Chat Club's Discussions
  • Late Stage Capitalism's Topics
  • Technology's Topics
  • 动态和分析 China Insight's Topics

Categories

  • Get started
  • Tips and tricks
  • Frequently Asked Questions

Blogs

There are no results to display.

There are no results to display.


Find results in...

Find results that contain...


Date Created

  • Start

    End


Last Updated

  • Start

    End


Filter by number of...

Found 15 results

  1. Donald Trump threatens with punitive tariffs against EU and France following the approval in the French parliament of a 3% digital services tax on internet giants like Google, Amazon, Facebook and Apple. So why this strong response from the US and Donald Trump? I think it’s because of two main reasons: Firstly, and the most obvious reason IMO, is because the US political establishment is heavily influenced by corporate lobbyists – TBH the whole US political discourse has been profoundly corporatized in recent decades – and that includes lobbying from the US tech sector. Just see this article from the Guardian on how the tech industry now dominates the US lobbying industry. Secondly, these tech giants are a central part of the extensive and global spy network that the US government manage against both its enemies and allies. Leaks have for example shown how NSA's top-secret spy program Prism has direct access to Google Apple and Facebook servers. Obviously, any perceived threats against these tech giants cannot be tolerated by the US government – Trump’s response is just his usually blunt honesty/stupidity.
  2. Simon

    Är demokratin hotad?

    Demokratin är hotad, det skrev flera personer i en gemensam debattartikel i Svenska Dagbladet i början av mars 2018. Skribenterna menade att även om demokratin i Sverige känns som en självklarhet för oss just nu så kan vi inte ignorera varningssignalerna som ljuder runtomkring oss. Den ”demokratiska nedmonteringen” som enligt debattartikeln pågår både inom och utanför Europa är en sådan varningssignal. Minskad tilltro för det politiska systemet, dess institutioner och aktörer här hemma i Sverige är en annan varningssignal. Och de växande främlingsfientliga och antidemokratiska krafterna är ett tydligt exempel på hur allvarligt tillståndet är för demokratin och de grundläggande fri- och rättigheter, varnar skribenterna. Liknande varningar har uttryckts de senaste åren runtom i Västvärlden, exempelvis om hur demokratins tillstånd har försämrats i länder såsom Storbritannien och USA, och hur alltfler yngre människor har börjat förlora tilltron till demokratin. Är det en demokratisk kris som pågår och finns det berättigade skäl till oro för demokratins tillstånd i världen? Inom statsvetenskapen är tvivel kring den demokratiska utvecklingen ingen ny företeelse. Den amerikanska allmänheten har bland annat uppvisat låga nivåer av politiskt förtroende sedan långt innan 1990-talet. Statsvetare har exempelvis kunnat visa på en trend av minskat förtroende för de politiska och demokratiska institutionerna, samt en minskad på tilltro på att politiska partier och regeringar kan vara kapabla till att tillgodose allmänhetens intressen. Men trots detta missnöje så har det grundläggandet stödet för demokrati, dess processer och värden inom framförallt västvärlden fortsatt att vara starkt. I slutet av 1900-talet så fanns det ett överväldigande stöd bland medborgare inom både äldre och nya demokratier om att demokratin var den bästa regeringsformen, även bland medborgare i länder med mer auktoritära regimer var stödet för demokratins principer starkt. Den globala demokratiska utvecklingen har dock saktats ner under det nya århundrandet. Sedan 2006 har världen inte sett någon större expansion i antalet demokratier. Efter 2006 så började antalet nationer med en representativ och/eller liberal demokrati att minska för att sedan plana ut. Statsvetare menar att vi globalt ser en svag men långvarig nedåtgående demokratisk tillbakagång med en signifikant, och i vissa fall även accelererande grad av demokratisk upplösning. Bland annat menar man att det har skett en minskning i kvalitén och stabiliteten hos ett antal stora och viktiga demokratier. Ett exempel på detta är hur Economist Intelligence Unit (EIU), som publicerar årliga rapporter om demokratins utveckling, nedgraderade USA från en fullständig demokrati till en bristfällig demokrati under 2017. Dessutom pekar statsvetare på hur auktoritarianismen har fördjupats i flera länder och hur etablerade demokratier, såsom USA, verkar förlorat intresse att främja en demokratisk utveckling runtom i världen. Ett sådant exempel är utvecklingen i Turkiet, framförallt efter det misslyckade kuppförsöket 2016. Ett annat exempel är Kinas ändring av dess grundlag som ger landets president möjlighet att sitta kvar på obestämd tid – en förändring som USA:s President Donald Trump har visat intresse för. Genomsnittliga frihetsnivåer har minskat globalt sett men det handlar det inte om några katastrofala minskningar, och stödet för demokratin och dess grundläggande principer är fortsatt starkt hos människor. De demokratiska idéerna och principerna verkar alltså fortfarande inneha ett stort folkligt stöd. Och även om det har skett en liten nedgång under de senaste åren så ligger antalet representativa och liberala demokratier fortfarande nära tidigare rekordnivåer. Demokratin står inför svåra utmaningar världen över, men tack vare detta så menar vissa statsvetare att det inte är motiverat att prata om en global demokratisk kris. Men även om antalet demokratiska nationer fortfarande ligger på en hög nivå så betyder inte det att allt står rätt till under ytan och att det inte finns ett växande missnöje hos medborgare – som i ett längre perspektiv mycket väl kan resultera i allvarliga konsekvenser för demokratin. Dagens oroväckande utvecklingen runtom i Västvärlden, både i USA och Europa, visar att grundläggande och viktiga demokratiska principer, såsom respekt för minoritetsrättigheter och rättsstatsprincipen, håller på att eroderas samtidigt som tillväxten och normaliseringen av icke-demokratiska och populistiska politiska alternativ verkar ha slagit rot i våra samhällen. Och än mer oroande; det är de yngre människorna som i allt högre grad uttrycker en svag känsla av tillhörighet eller rentav misstro till demokratin. Redan i slutet av 1990-talet så ansåg statsvetare att det fanns verkliga skäl till oro över det minskade stödet hos allmänheten för de politiska och demokratiska institutionerna inom både de etablerade och nyare demokratierna. Framförallt då medborgare i många av de mer etablerade demokratierna visade på en utbredd misstro till deras politiska system och institutioner, såsom rättssystemet, parlamentet, de politiska partierna, aktörerna och tjänstemännen. Parlamentet och de politiska partierna utgör en av de viktigaste och mest synbara kontakterna mellan den styrande makten och medborgarna i ett samhälle, så den omfattande misstron för dessa institutioner och aktörer är därmed väldigt oroväckande. För om medborgare succesivt och under en längre tidsperiod upplever en ökad besvikelse och misstro mot kapaciteten och prestationsförmågan hos deras demokratiska regeringar så kan det i längden mycket väl skada medborgarnas grundläggande förtroende för demokratins förmåga att vara ett effektivt och önskvärt styrelseskick. Men hur utbredd är den här känslan av besvikelse och missnöje, hur svagt är egentligen det politiska stödet hos allmänheten? Genomsyrar den alla nivåer av samhället eller är det mer begränsat till vissa element av politiska och demokratiska institutioner i samhället? För att kunna svara på det så måste vi först klargöra hur stödet, eller legitimiteten, i det politiska systemet fördelas. För att göra det så utgår jag ifrån Pippa Norris fem nivåer av politiskt stöd som baseras på David Eastons klassificering av demokratistöd. David Easton gjorde skillnad mellan människors stöd till det politiska samhället, regimen och regeringen. Det politiska samhället är den mest grundläggande nivån och berör själva idén om medborgarnas samhälle, i.e. nationen eller staten. Regimen är här de mer grundläggande politiska aspekterna av nationen, såsom de konstitutionella reglerna och principerna som de politiska aktörerna och medborgarna har att förhålla sig till. Regeringen är de styrande myndigheterna inom det politiska samhället. Det politiska stödet må här vara uppdelat i tre distinktioner, men de är inte är oberoende av varandra, de är snarare väldigt nära sammanflätade och påverkar varandra. Om ett politiskt system ska fungera optimalt så är det i längden inte hållbart om medborgare enbart stöder en eller två av distinktionerna – exempelvis att man stöder nationen men inte dess konstitution eller de politiska partierna som utgör den styrande makten. Om det politiska systemet ska överleva så måste medborgarna ge sitt stöd till alla tre delar. Däremot om stödet för regeringen försvinner så betyder det nödvändigtvis inte alltid att regimen eller det politiska samhället också kommer att drabbas av liknande tillbakagångar. Men om regeringen är ideligen oförmögen att leverera ett tillfredställande resultat för sina medborgare så kan detta leda till krav på förändring av regimen eller rentav en upplösning av det gemensamma politiska samhället. Easton menar dock att de flesta regeringar och politiska partier lyckas att från tidigare politiska framgångar bygga upp en slags reserv av politiskt stöd från allmänheten. Tack vare den här reserven så kan regeringen eller de politiska partierna uthärda politiska kriser eller motsättningar, men bara så länge som att medborgarna eller dess anhängare uppfattar att regeringen i slutändan är generellt gynnsam för deras intressen. Men Easton varnar, om regeringen är kontinuerligt oförmögen att frambringa fördelaktiga resultat så kan det tillslut leda till att även de mest lojala partimedlemmarna och anhängarna förlorar sin tilltro till regeringen och systemet. Enligt Eastons distinktion så kan alltså inte medborgare välja mellan olika delar och avfärda andra delar. Men Pippa Norris menar att det är just det som människor gör; medborgare kan exempelvis inneha en hög tilltro på demokratin och dess grundläggande principer samtidigt som de ställer sig kritiska till hur deras demokratiska regering arbetar i praktiken. Medborgare kan också göra tydliga avskiljningar mellan olika institutioner inom det politiska samhället, de kan bland annat uppvisa brist på förtroende till parlamentet men uttrycka tillit till rättsväsendet och domstolarna. Eastons tre klassificeringar är väldigt breda i sin omfattning och de tre distinktionerna inbegriper flera olika aspekter av politiskt stöd och legitimitet. För att göra distinktionen tydligare så har Norris byggt vidare på Eastons tre klassificeringar och specificerat totalt fem olika nivåer av politiskt stöd. Dessa fem nivåer är: politiskt stöd till samhället, stöd till regimens principer, stöd till regimens prestanda, stöd till regimens institutioner, och stöd till politiska aktörer. Som vi kan se så är Norris klassificering mycket mer specifik och den sträcker sig från mer diffust stöd till nationen eller det politiska samhället, till mer specifikt och konkret stöd till exempelvis politiska aktörer såsom specifika politiker eller politiska partier. Jag kommer att använda variabler från World Values Survey (WVS) för att mäta stödet för var och en av dessa fem nivåer av politiskt stöd i två väletablerade demokratier: USA och Sverige. Varje nivå kommer att få en specifik indikator, eller variabel, tilldelad och via en enkel korstabulering i SPSS så kommer svaren sedan att granskas och jämföras mellan de båda länderna. Det är dock viktigt att påpeka att den data som kommer att användas är från 2011 och att svaren därmed inte kan relateras direkt till dagens politiska realiteter. Följande indikatorer kommer att användas: Nivå 1: Stöd till samhället Variabel: I see myself as part of the [country] nation (kod: V214). Nivå 2: Stöd till regimens principer Variabel: Having a democratic political system (kod: V130). Nivå 3: Stöd till regimens prestanda Variabel: How democratically is this country being governed today (kod: V141). Nivå 4: Stöd till regimens institutioner Variabel: Confidence: political parties (kod: V116). Nivå 5: Stöd till politiska aktörer Variabel: Having experts, not government, make decisions according to what they think is best for the country (kod: V128). Den första nivån representerar, likt Eastons klassificering, staten eller nationen. Det är ett diffust stöd men handlar om en allmän vilja att samarbeta politiskt och att ha en grundläggande anknytning till samhället, eller nationen, bortom dess politiska institutioner. Stöd för det politiska samhället är en grundläggande förutsättning för alla stabila nationsstater. Det politiska samhället kan definieras utifrån mer än bara geografi och kan även inkludera identiteter baserade på etnicitet, religion, klass och politik. Dessa olika identiteter påverkar stödet för det politiska samhället, vilket vi kan se i olika regionala krav på självständighet, såsom i Skottland och Katalonien för att nämna några exempel. Denna nivå handlar om medborgare och dess koppling till det gemensamma politiska samhället. Möjliga indikatorer här kan exempelvis vara sådana variabler som mäter medborgarnas känsla av att tillhöra samhället, såsom nationell stolthet och nationell identitet[4]. Här kommer jag använda variabeln ”I see myself as part of the [country] nation” då den omfattar frågeställningen om nationell tillhörighet och därmed passar bra som indikator för denna nivån. Stöd till regimens principer handlar om de grundläggande principer och värderingar som demokratiska stater är byggda på, såsom rättsstatsprincipen, yttrandefrihet, fri rörlighet och deltagande, mänskliga rättigheter, skydd och rättigheter för minoriteter, och andra grundläggande demokratiska värderingar. Variabeln ”Having a democratic political system” kommer att användas här då den behandlar frågan om hur viktigt det är att ens nation styrs av ett demokratiskt system och utifrån demokratiska principer och normer. Stöd till regimens prestanda handlar om hur medborgarna utvärderar det politiska systemets kapacitet och prestationsförmåga. Just det här politiska stödet kan vara diffust och svårt att mäta då stöd för demokrati som ett effektivt styrelseskick kan blandas ihop med uppfattningar om den befintliga regeringens prestationer, vilket ju kan tänkas skifta avsevärt över tid. Det kan ju också vara så att man värdesätter demokratin högt, men att man inte är nöjd med den specifika demokratiska regimen i ens politiska samhälle. Av den anledningen så kommer jag att använda en variabel som mäter medborgarnas uppfattning om hur demokratiskt landet styrs. Den fjärde nivån, stöd till regimens institutioner handlar om medborgarnas förtroende för de politiska institutionerna i landet. Detta inkluderar attityder gentemot parlamentet, regeringen, politiska partier, rättssystemet, militären, polisen och så vidare. Det handlar alltså inte om stöd till specifika personer, ledare eller så vidare. Som ett exempel så omfattar nivån stöd och attityder till själva idén om presidentämbetet snarare än om uppfattningar kring personen som innehar presidentämbetet för tillfället. Under denna nivå så kan man mäta flera olika aspekter av regimens institutioner, såsom parlamentet, polisen, domstolar, och så vidare. Jag kommer däremot här att enbart fokusera på attityder till politiska partier. Den femte och sista nivån handlar om stöd till politiska aktörer och myndigheter. Här tittar man på attityder och stöd till specifika myndigheter eller politiska aktörer och ledare. Men även denna nivå kan vara svår att mäta på ett tillförlitligt sett, för det kan vara möjligt att visa en stark misstro mot politiker men ändå känna förtroende för specifika politiker eller de institutioner och politiska strukturer som politikerna arbetar inom. Här tittar jag på en variabel som kollar i vilken utsträckning medborgare tycker att det är bättre att ”experter”, och inte politiker, fattar beslut enligt vad de tycker är bäst för landet. Har man liten tilltro till politiker så är man måhända i högre grad mer positiv till att ”experter” inom respektive område bestämmer istället för demokratiskt valda politiker. Jag har gjort om resultaten från SPSS-tabellerna till stapeldiagram för att göra det enklare att få en överblick på resultaten. SPSS-tabellerna kan ses i sin helhet i bilagan till den här texten. Innan jag går igenom hur svaren distribueras i de olika nivåerna så är det igen värt att påpeka att tabellerna och diagrammen bara visar attityderna från en tidpunkt. Vi kan alltså inte se hur attityderna har förändrats över tid, vilket skulle vara tämligen intressant för den här sortens analys. Tabell 1 visar tydligt att den stora majoriteten ser sig som en del av nationen, både i Sverige och i USA. Medborgare i Sverige har dock en starkare känsla av samhörighet än medborgare i USA. Vi kan därmed säga att stödet till det politiska samhället är betydande och orubbat i båda länderna. Med tanke på de stora demografiska skillnaderna som finns i USA så är det positivt att så många känner sig som en del av landet. I tabell 2 som visar stödet för regimens demokratiska principer så kan vi faktiskt se något större skillnader mellan de båda länderna. En större andel medborgare i Sverige tycker att ett demokratiskt politiskt system är ett bra sätt att styra landet jämfört med i USA. Nästan nio procentenheter fler av medborgarna i USA tycker att ett demokratiskt politiskt system är ganska dåligt. Och nästintill fyra procentenheter fler i USA tycker att det är väldigt dåligt med ett demokratiskt system. Stödet för de grundläggande principer och värderingar som demokratiska stater är byggda på har alltså ett starkare stöd i Sverige än i USA, vilket är ganska anmärkningsvärt med tanke på den amerikanska självbilden som ledare för frihet och demokrati i världen. Det är även stora skillnader mellan USA och Sverige när det kommer till medborgarnas attityder till regimens prestanda, vilket vi kan se i tabell 3. En betydligt större andel medborgare i Sverige jämfört med i USA, skillnaden är på hela 20 procentenheter, tycker att deras nation styrs på ett demokratiskt fullvärdigt sätt. Skillnaderna mellan de båda länderna är även rätt så påtaglig i de två svarsalternativen som rankar demokratiseringen svagast. Tre procentenheter fler i USA tycker exempelvis att den politiska styrningen av deras samhälle inte alls är demokratiskt. I tabell 4, som visar stöd till regimens institutioner, kan vi även se att betydligt fler medborgare i Sverige, jämfört med i USA, har ett större förtroende för de politiska partierna i landet. Det skiljer faktiskt nästan hela 33 procentenheter mellan USA och Sverige hos de som har ganska mycket förtroende för de politiska partierna. Men vare sig svenska eller amerikanska medborgare verkar ha ett stort förtroende för sina politiska partier. En större majoritet i USA än i Sverige har inget förtroende för partierna. Att medborgare i USA visar på sådana låga nivåer av förtroende för sina politiska partier kan mycket väl bero på deras tvåpartisystem, i motsats mot Sveriges flerpartisystem, där två partier totalt dominerar den politiska diskursen i landet. Detta kan skapa ett starkt polariserat politiskt klimat och ett system som är oförmögen att erbjuda en större politisk valfrihet för väljarna. Tabell 5 som mäter attityder relaterade till den sista nivån, stöd till politiska aktörer och myndigheter, visar inte lika stora skillnader mellan de båda länderna. Däremot tycker en större andel medborgare i USA att det skulle vara bättre om ”experter” istället för politiker tog alla besluten. Att fler i USA anser detta kan möjligtvis vara kopplat till deras låga förtroende för politiska partier. Den politiska kultur och de utbredda allmänna föreställningar som råder inom ett samhälle har en avgörande betydelse för landets chanser att både bli och, i vårt fall här, förbli demokratiskt. Ett demokratiskt lands politiska system och de lagar genom vilka samhället styrs återspeglar således folkets rådande åsikter, principer och värderingar. Som sådan är demokratin speciellt bräcklig när det är eller blir ”en demokrati utan demokrater”. En utbredd besvikelse på demokratiska regeringar är en oroande utveckling i sig själv, men det kan alltså även betraktas som en indikator på demokratins hälsa och det politiska stödet i samhället. Ett starkt politiskt stöd från allmänheten kan stärka demokratiska regeringar genom svåra politiska tider som drabbar landet. Men saknas detta stödet så kan krisen resultera i att de nya och mer bristfälliga demokratierna rentav återgår till dess tidigare auktoritära system. Risken här är mindre att medborgarna aktivt vill återgå till den gamla och auktoritära regimen och mer att bristen på legitimitet hos den nya demokratiska regeringen kan undergräva dess politiska maktställning och öppna upp för ledarskapsförändring genom kupper, etniska konflikter, extrema nationalistiska krafter, eller helt enkelt genom en gradvis nedmontering av grundläggande fri- och rättigheter. Hos de äldre och mer etablerade demokratierna så kan den här besvikelsen skapa en utbredd cynism hos medborgarna som i sin tur kan leda till ett minskat politiskt engagemang och valdeltagande, samt öka framväxten av populistiska krafter som bedriver olika former av antidemokratisk protestpolitik. Allmänna preferenser för demokrati existerar som sagt nästan överallt idag, det har blivit det mest önskade politiska systemet runt om i världen – även hos medborgare i länder som domineras av auktoritära politiska regimer och institutioner. Dessa preferenser kan dock vara ytliga, det vill säga om människor ställer sig positiva till demokrati enbart av den anledningen att det har positiva konnotationer eller att det helt enkelt har blivit socialt önskvärt att göra så. Dessa preferenser kan också enbart vara instrumentala, nämligen att människor eftersträvar demokrati av helt andra skäl än de politiska fri- och rättigheter som är dess väsentliga kännetecken, exempelvis i en strävan efter ekonomiskt välstånd. Om så är fallet så kommer dessa preferenser inte att kunna motivera människor att kämpa, eller rentav riskera sina liv, för att erhålla eller säkra demokratin i sitt land. Flera statsvetare menar att alla politiska system, oavsett om det är en demokratiskt eller auktoritär regim, kommer att ha ett brett allmänt stöd så länge som det är ekonomiskt framgångsrikt för nationen och dess medborgare. Ronald Inglehart och Christian Welzel menar däremot att en ökad betoning på emancipatoriska värden – såsom jämlikhet, frihet, tolerans och egenmakt – gör att människor kommer att värdera medborgerliga fri- och rättigheter högre. De menar att om en större tyngdpunkt hamnar på dessa emancipatoriska värden så kommer medborgare att döma legitimiteten hos en politisk regim allt mer utifrån om den ger frihet och allt mindre utifrån huruvida den ger ekonomiskt välstånd, säkerhet och ordning. Norris bidrar också med en mer alternativ bild och menar att vi ser framväxten av mer ”kritiska medborgare” eller ”missnöjda demokrater”. Detta är grupper som är kritiska till dagens demokratiska regimer och dess prestanda, men som starkt värdesätter de demokratiska principerna. Jag tycker att alla tre synsätt spelar en roll i att förklara utvecklingen, framförallt med tanke på moderniseringsprocessen. Moderniseringen skapar stigande inkomster och en ökad levnadsstandard som leder till en större känsla av trygghet vilket kan möjliggöra för människor att prioritera mer emancipatoriska värden. Tillsammans med stigande utbildnings- och informationsnivåer i kombination med nya globala kommunikationsmöjligheter så breddas människors förståelse av demokratins värde och blottlägger deras politiska regimers agerande och brister. Men människors prioriteringar är även subjektiva och att de återspeglar ens socioekonomiska förhållanden och man kommer vanligtvis att sätta högst värde på sina mest pressande behov. Och vi kan ju tyvärr idag se hur den ekonomiska ojämlikheten ökar och att stora socioekonomiska skillnader består i Sverige, USA och i övriga världen. Vi ser även hur våra demokratiska regimer är oförmögna eller ovilliga att agera mot klimatkrisen, trots att opinionsundersökningar visar att klimatet är unga människors viktigaste politiska fråga. Eller hur USA är det enda landet som står utanför det nya klimatavtalet som förhandlades fram i Paris 2015 trots att en majoritet av det amerikanska folket vill att deras regering agerar mot klimatförändringarna. Eller den enorma massövervakning som USA och andra västerländska länder blivit avslöjade med. Bara för att ta några exempel. Det är alltså inte konstigt om människor i en större utsträckning har börjat bli mer kritiska medborgare. För att ett demokratiskt system ska kunna uthärda svåra prövningar och överleva på sikt så måste den politiska regimen i samhället kunna leverera både fördelaktiga resultat för dess medborgare och tillhandhålla demokrati i en sådan stor utsträckning som dess medborgare önskar. I USA så syns ett lågt stöd, jämfört med Sverige, för den politiska regimen. Samtidigt visar dess medborgare ett starkare misstroende mot regimens institutioner och ett något svagare stöd för dess demokratiska principer. Det är klart att den politiska regimen i USA inte i tillräckligt stor utsträckning har lyckats att säkerställa dessa två krav. Hur stor risken är för ett demokratiskt sammanbrott i USA – och i Sverige – beror på hur motiverade dess medborgare är och hur starka demokratiska preferenser de besitter. --- Om du är intresserad av att lära dig mer om politisk kultur och demokrati så rekommenderar jag dig att ta en titt på följande artiklar: Dalton, Russel, Political Support in Advanced Industrial Democracies (1999). Diamond, Larry, Facing Up to the Democratic Recession (2015). Easton, David, An Approach to the Analysis of Political Systems (1957). Haerpfer C., Bernhagen P., Inglehart R., och Welzel C., Democratization. (2009, Oxford University Press.). Howe, Paul, Eroding Norms and democratic deconsolidation (Journal of Democracy, vol. 28 no. 4, 2017, pp. 15-29.). Mechkova V., Lührmann, A. och Lindberg, S. I., How Much Democratic Backsliding? (Journal of Democracy, vol. 28 no. 4, 2017, pp. 162-169). Norris, Pippa, Introduction: The Growth of Critical Citizens? (1999).
  3. "He [Donald Trump] was just doing a limited strike," says the 'Face the nation' host. “Oh, just a limited strike," Bernie Sanders responded. "Oh, I’m sorry, I just didn't know that it's okay to simply attack another country with bombs. That’s a limited strike? That’s an act of warfare.” He was just doing a limited strike says the Face the nation host - - Ohjust a limited stri.mp4 Go get em' Bernie!
  4. Now, this is infuriating! An 11 year old black boy refused to stand for the Pledge of Allegiance in school (which is perfectly fine and legal). But when he did, his teacher told him to leave America and to go back to Africa. The teacher then had him arrested for being disobedient. Boy, 11, arrested after refusing to recite 'racist' Pledge of Allegiance WWW.YAHOO.COM "I want the charges dropped and I want the school to be held accountable," Dhakira Talbot said of her son's arrest at the Florida school. The teacher was a substitute teacher and claimed to police that the child made a threat. Now the school says "We are looking into this matter, but this individual will no longer be allowed to substitute at any of our schools." Despite this, the kid was suspended by the school for three days. Mother Upset After Son Kicked Out of Class Over Pledge of Allegiance WWW.BAYNEWS9.COM The mother and student spoke to Spectrum Bay News 9 The US is truly the land of the free! /s
  5. We all know that Donald Trump is a big liar, but Trump is actually more than a liar, he is a pathological liar. In fact, Trump lied and/or made "false and misleading claims" more than 8000 times during his first two years as President. And he continues to lie unabated. During his first year as president, Trump averaged nearly 5.9 false or misleading claims a day. And during his second year, Trump made nearly 16.5 false or misleading statements (read: lies) every single day. President Trump made 8,158 false or misleading claims in his first two years WWW.WASHINGTONPOST.COM That's insane!
  6. Experts are warning that the endangered Florida panther will lose an important hunting and roaming habitat that is crucial for the continued survival of the species if a new major development project in rural Collier county in south-west Florida is approved. “This area was never intended for this amount of development,” said Amber Crooks, environmental policy manager of the Conservancy of Southwest Florida. “These parts of Collier county contain a lot of important habitat for the Florida panther and also so many other rare species and has important public lands on each corner. The best available science tells us the panther needs all its available habitat to survive and ultimately recover,” she said. “The top concern is habitat loss, but there’s also the impact of traffic. Every year dozens of panthers are struck and killed by vehicles. What’s going to happen when you add 300,000 people to an area that is already very deadly [for them]?” The project is expected to be approved by the Trump administration as early as April this year. Read more about this story on the Guardian: Endangered Florida panther threatened by development project, experts say | US news | The Guardian WWW.THEGUARDIAN.COM Almost half of proposed area of construction falls within hunting and roaming zone that is essential to animal’s survival Another day, another endangered species at risk from a development project. It's all just so depressing.
  7. The construction of a new U.S. military air base in Henoko Bay in Okinawa, Japan, would involve filling in and paving over hundreds of acres of rich coral and seagrass habitat which is crucial to the survival of the last surviving Okinawa dugong, one of Earth’s most endangered marine mammals. Conservation groups and residents of Okinawa are now fighting back and they have filed an appeal to the court ruling that allows the construction of the military airbase in the Japanese island’s coastal waters. “The Okinawa dugong, sea turtles, coral reefs, humans and the ocean environment need the U.S. justice system to guard our genuine national security by rejecting this ecologically horrendous project,” said Todd Steiner, founder and executive director of Turtle Island Restoration Network said in a press release. Legal Battle Begins in Appeal Challenging US Military's Threat to Rare Okinawa Dugongs | Turtle Island Restoration Network SEATURTLES.ORG SAN FRANCISCO— American conservation groups and residents of Okinawa have filed the opening brief in an appeal of a court ruling allowing construction of a US Marine Corps air base in the Japanese island's coastal... You can follow Turtle Island Restoration Network on Twitter for more updates on this story.
  8. In an interview with CBS News and ahead of his meeting with Russian President Vladimir Putin in Helsinki, US President Donald Trump said that he thinks "the European Union is a foe". Read the full story here: "I think the European Union is a foe," Trump says ahead of Putin meeting in Helsinki This certainly doesn't bode well for future US-EU relations. Maybe it's true what Germany's Chancellor, Angela Merkel, said last year, that Europe can no longer rely on America?
  9. Last year, and for the first time, the Economist Intelligence Unit (EIU), which publishes annual reports on the development of democracy, demoted the US from a full democracy to a flawed democracy. CNBC reported on this story: And apparently, Americans can't blame it all on Trump. The US has been on the brink of becoming a flawed democracy for several years, and it would have slipped below 8.0 no matter the election result in 2016. Instead, the EIU says dwindling trust in the US political system, the government and its elected representatives are the cause for the US becoming a flawed democracy. What are your thoughts on this story? Can the US become a full democracy again, or is it going to slip further down in democracy rankings?
  10. Swedish prime minister, Stefan Löfven, criticizes US President Donald Trump's tariff proposal while standing right next to Trump at a press conference. Sweden's prime minister takes a shot at Trump's tariffs while standing right next to Trump, Business Insider reports. Watch the video: ThinkProgress has more on this: Swedish prime minister criticizes Trump’s tariff proposal right in front of him Also this: Trump responded by saying tariffs would be imposed in a "loving, loving way." Say what!? I'm just happy our prime minister didn't make a complete fool of himself.
  11. The suspect in the horrific Florida school shooting could have been a member of a "white nationalist" group, it leader said before denying it. Florida shooting: Leader of white nationalist group confirms suspect was member of his organisation before appearing to deny it "The suspect in a Florida school shooting may have been a member of a white supremacist group, with the organisation's leader casting doubt on the association after affirming it."
  12. Chelsea Manning files to run for U.S. Senate in Maryland Chelsea E. Manning, the transgender former Army private who was convicted of passing sensitive government documents to Wikileaks, has filed to run for the U.S. Senate in Maryland, according to federal election filings. Read more here: https://www.washingtonpost.com/local/md-politics/chelsea-manning-files-to-run-for-us-senate-in-maryland/2018/01/13/6439f0d0-f88c-11e7-beb6-c8d48830c54d_story.htm
  13. Uh oh... Angela Merkel has just said in a speech that Germany or Europe can no longer rely on America under Donald Trump, or Britain following Brexit. Instead Merkel said that "we Europeans must take our destiny into our own hands" and "fight for our own future". The Independent reports: So, basically, France think Donald Trump is a dictator, and the Germans think he's unreliable, while the British think he can't be trusted with any kind of intel. But at least the Saudis think he's useful. Good job America!
  14. Simon

    March for climate, jobs, and justice!

    Join the Peoples Climate Movement this April 29th in Washington, D.C. and across the country to stand up for our communities and climate. Everything we have struggled to move forward in the United States is in peril. Our loved ones feel under siege, and those in power in Washington are advancing a dark and dangerous vision of America that we know is untrue. To change everything, we need everyone. On the 100th Day of the Trump Administration, we will be in the streets of Washington D.C. to show the world and our leaders that we will resist attacks on our people, our communities and our planet. We will come together from across the United States to strengthen our movement. We will demonstrate our power and resistance at the gates of the White House. We will bring our solutions to the climate crisis and the problems that affect our communities to our leaders in Congress to demand action. We invite you to join the Peoples Climate Movement on Saturday, April 29th as we march to: Advance solutions to the climate crisis [that are] rooted in racial, social and economic justice and committed to protecting front-line communities and workers. Protect our right to clean air, water, land, healthy communities and a world at peace. Immediately stop attacks on immigrants, communities of color, indigenous and tribal people and lands and workers. Ensure public funds and investments create good paying jobs that provide a family-sustaining wage and benefits and preserve workers’ rights, including the right to unionize. Fund investments in our communities, people and environment to transition to a new clean and renewable energy economy that works for all. Protect our basic rights to a free press, protest and free speech. March with us on April 29th as we come together to resist and march for our families, our communities and our planet. Learn more here: https://peoplesclimate.org
×
×
  • Create New...

Important Information

We have placed cookies on your device to help make this website better. You can adjust your cookie settings, otherwise we'll assume you're okay to continue. We use cookies and other tracking technologies to improve your browsing experience on our site, show personalized content, analyze site traffic, and understand where our audience is coming from. To find out more, please read our Privacy Policy. By choosing I Accept, you consent to our use of cookies and other tracking technologies.